Radar: De la Loelle, Tecwaa och Anna Ran

På denna veckas radar har vi några projekt som vi håller lite extra koll på just nu, De la Loelle, Tecwaa och Anna Ran.

‍

De la Loelle

De la Loelle aka Aron är ett elektroniskt soloprojekt inspirerat av indiepop, new wave och mörk postpunk. I fredags släppte han sin ångestfyllda debutsingel “Marching thru fire”, en unik, kraftfull och ofiltrerad låt som reflekterar ett kaosartat sinne.

I pressreleasen läser vi om en nyskild och barskrapad småbarnspappa som kippade efter andan i ett bottenlöst hav av diagnosutredningar, ångest och djup depression, vilket lagt grunden till hans musik.

Ilskan från hans tidigare alkoholdränkta punkkarriär har bytts ut mot ett självreflekterande och modernt elektroniskt sound. Tystnaden och melankolin i de ändlösa småländska skogarna hjälpte Aron att bryta sig ur dåliga vanor och utforska ny musik. En billig, plastig second hand-synth blev hans terapeut och livräddningsbåt. Han lämnade Blekinges trångsynta huvudstad och slog sig ner i Smålands mörka skogar. Där omvandlades tunga känslor till musik, vilket blev starten för soloprojektet De la Loelle.

“Marching thru fire” uttrycker den ångest och det mörker man känner när man försöker passa in i ett samhälle som inte är menat för alla. En ren malande desperation och ändlös sorg, men med en förnimmelse om att ändå till slut kunna komma ut på andra sidan.
‍

‍
Tecwaa

Den Yorkbaserade producenten och dj:en Tecwaa släppte precis albumet “Beyond The Altai” på Höga Nord Rekords, en skiva som ekar från åttio- och nittiotalets dansgolv med ett elektroniskt sound lika hårt och mörkt som varmt och upplösande.

De olika skikten i hans kompositioner tar oss längre och längre in i den värld han skapar med sin musik, skiftar långsamt form och utvecklas likt en egen organism som sonderar vårt psyke på djupet.

Släpp taget och tillåt dig falla in i den krautinfuserade singeln “Back To That Atomic Ether” som med sin mekaniska och experimentella atmosfär gör dig mjuk och receptiv.
‍

Anna Ran

Efter år av projekt och musikaliska samarbeten släpper den hyperkänsliga kraften Anna Ran nu äntligen sitt debutalbum ”Desert flower” i eget namn, en förlösande skiva som det är mer eller mindre omöjligt att inte bli berörd av.

En livsförändring släppte kraften fri och låtarna innehåller alla delar ett uppbrott måste göra, sårbarhet, ilska, förtvivlan, kaos och förvirring. Det är argt och uppfordrande men också skört och självrannsakande. Medmusiker på albumet spelar bland annat med Anna von Hauswolff, Sumie och Sara Parkman ‍och bakom produktionen står, förutom Anna Ran, även Filip Leyman (Erki Pärnoja, Anna von Hauswolff, Albert Af Ekenstam, Nicole Sabouné).

Det storslagna spåret “Be my water” förmedlar med Annas känslomässiga röst en brännande, rivande olycka som är svår att värja sig mot.
‍

‍